Helvete

Naturligtvis har jag, liksom min kollega Markus, gått och blivit sjuk.

Halsen är svullen som en hästpenis och febern kommer och går.

Det blir fanimej att man ligger och tycker synd om sig själv. Tyvärr är jag alldeles för bra för det, och jag lovar att jag ska sluta tycka synd om mig själv så mycket.

Fast det är bra tråkigt att ligga helt ensam i soffan och kolla på nerladdade serier. Dessutom har jag ingenting alls att äta (eller ja, ingenting jag kan äta p.g.a halsen), vilket ju gör det hela ännu kukigare. Ringde dock farsan och bad honom köpa lite nyponsoppa osv, och det sa han att han skulle göra. Kred till my main man, Olle!

Nu är det slut på tycka-synd-om-sig-självandet.

Tydligen så har saker och ting löst sig i Hög nu iaf. Skönt att höra.

Skjorta fr. Tiger 760 kr

Är verkligen i behov av en ny, vit skjorta. Inte omöjligt att det här blir månadens enda inköp.

Det här är ett så jävla beroendeframkallande spel! Lyckades iaf varva det, men hur någon kan få 250 000 poäng verkar lite knepigt.

Säg till hur det går för er på det, så kan jag lägga upp en liten rankinglista här på bloggen.

Ett väldigt nytaget kort på Markus kan ni se om ni klickar här. Han blev rätt så bra på det ändå?!

Nu ska jag kolla på fyra avsnitt av Family Guy, som jag förhoppningsvis inte sett tidigare.

Lars Winnerbäck - Vänner

Nu sitter han och sjunger igen;
skämt ur sin skrattande dvala.
Och du ber honom tystna igen,
och låta händerna tala.
Och han ler och förvandlas som pojkarna gör,
när inget finns att teatra inför.
Och han tror han är förälskad igen.
Det är så mycket i skallen.
Men när Du säger: God natt kära vän,
står Du påklädd i hallen.
Och Du går och han krymper, som pojkar blir
små
när dom är nakna med kläderna på.
För Du
såg mer än min fåfängs gitarr.
Du slet av en dräkt av en narr.
Och lät mina bjällror få falla.
Som nu
när teater känns något befängt;
i gryning när krogen har stängt
faller bjällror från alla.
Men mörkret faller bittert igen.
Så han skrattar med ljuset.
Du gråter i tystnad igen,
med alla häxor i huset.
Och han ringer och säger; Det mörker Du ser
gör att stjärnorna märks lite mer.
Så, han sjunger sina sånger igen.
Och Du ler åt hans iver.
Och när Du säger; Det ljusnar min vän,
ja då sitter han redan och skriver:
Ljuset blir större när natten tar form,
och värmen blir mer värd i storm.
Och Du
tog del av min fåfängs gitarr.
Du skratta' med enfaldens narr;
två clowner som vråla' i natten.
Som nu
när teater känns mer relevant;
när det enda är mörkt som är sant
förstår jag dom flyende skratten.