Ja, vad fan ska man säga egentligen? Det har varit en bra julhelg hemma i hudik, även om jag måste erkänna att jag är lite missnöjd med hur jag förvaltade de sista timmarna av juldagen.
I ren frustration över att behöva köa in till Stadt, trots förköpsbiljett, och all jävla trängsel som uppstår då fulla och korkade människor tränger sig före, knuffar, skriker, gnäller och är allmänt störda i huvet, så rev jag sönder min biljett i fyra ungefär lika stora delar och gick på sportbaren Manis istället. Där satt jag ensam, bland en massa folk, och kollade på en repris av ett gammalt f1-lopp (Och nej, jag är ingen större fantast av formel 1.), drack Newcastle och käkade chilinötter.
Dessutom dricksade jag kaninen. Det kan man inte nog poängtera.
Det jag tar med mig från vistelsen var såklart att få träffa alla vänner som jag inte har med mig här i Norge, och även möjligheten att kunna använda telefonen lite mer än jag kunnat gjort här.
Det blev några samtal, och jag är mycket nöjd med de. Mycket, mycket nöjd t.o.m.
Lördagens utgång på stadt är ett enda stort blurr, så den tänker jag inte ens försöka mig på att återberätta. Skandalöst kan jag inte ens i skrivande stund berätta vad jag gjorde tidigare under dagen. Kommer ihåg att jag var hos berra på förfest, men mer...?
Alzheimers. Det är min kvalificerade gissning på vad som pågår med mig.
Har pärs alzheimer dragit sig tillbaka?
Ni kan få bevittna en gästbloggning här om ett litet tag. Det enda jag väntar på är att gästbloggaren ska ha skrapat ihop tillräckligt med material för att kunna skriva sitt mastodont-inlägg...
Det går segt att dricka idag. Jag känner att jag lika gärna skulle kunna vara hemma, men nu har jag ju duschat och satt på mig finskjortan och fintröjan så va fan... man får väl ta en för laget (Jon) då.
Bilresan hit skulle kunna döpas till "Bakis-bilfärden från helvetet", faktiskt.
Plastpåsen fanns till hands under stora delar av resan, men behövdes aldrig användas. Det var ju tur...
Sjukt oinspirerad att skriva ett blogginlägg just nu, känner jag. Därför får det räcka med ett ganska kort.
Jag ser iaf fram emot nästa veckas strapatser jävligt mycket.
Ha't fint.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Nej den är full levande =/ dock var det längesen jag glömde nåt (nyktert) vilket troligen är ett tecken på att min alzheimer har kommit till en helt ny nivå, om du förstår vad jag menar! hörs om några dagar!
förmodligen har pär glömt bort att han glömt då :D
Skicka en kommentar