The National - Fake Empire. Jävligt skön på nå vis.
Nästa inlägg är nr 300, så jag tänkte spara det tills jag kommit på någonting bra att skriva om.
Att man kan vara så dum så att man ändå tror på någonting in i det sista, trots att man under en lång tid har känt att det antagligen inte kommer att bli så?!
Varför accepterar man bara inte att det kommer att skita sig och tar tag i det istället?
Har försökt fiska två dagar den här veckan, och bägge dagarna har jag saknat att fiska med mina egna grejor. Dock var det två fisketurer som var riktigt trevliga, eftersom sällskapet var bra som fan. (Aaron & Sone ena dagen, och Aaron & Nisse andra)
Nu är det väl ändå sovdags va? Tror fan det alltså...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Du vet, sedan man fyllt vuxen blir man bara äldre och äldre. Det går bara neråt och neråt. Men det som ökar är bitterheten. Så ja, förbittringen du märkt av finns!
Det tog då in i helvete lång tid att komma på "något bra att skriva om"! Nog för att du är trög, långsam och trött, men såhär jävla illa visste jag inte att det var!
Uppdatera ditt vedervärdiga snusk!
Skicka en kommentar