Suttit och kikat på Milan - Arsenal (0-2) och slutet utav Sevilla - Fenerbache.
Den senare gick till förlängning och straffar.
En av mina idoler, Enzo Maresca, var såklart en given straffskytt tyckte jag. En-och-en går respektive lags straffskyttar fram, men inte Maresca.
Det visar sig att han får slå den femte och sista straffen, vilket jag tog som ett tecken på att han såklart skulle missa och bli syndabock eftersom det vore signifikativt för mitt liv just nu. (Han är ju ändå en av mina idoler; en hårding & f.d juvelirare som han är.)
Naturligtvis skjuter han, som i vanliga fall alltid är säkerheten själv och plaserar in sina straffar, allt vad han förmår raaakt på målvaktens jävla ben - och bollen går naturligtvis över.
Ett tecken på nervositet och osäkerhet.
Det är ju så klockrent. Är man osäker så gör man saker som man inte brukar och borde, och så skiter det sig såklart jävligt mycket.
Ungefär som för mig.
Fenerbache gick vidare på hans miss.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Enzo Maresca, pezzo di merda!
Skicka en kommentar