Update

Jag förstår att alla är fruktansvärt nyfikna på hur jag har det i vårt "kära" grannland Norge (som f.ö. är ett jävla skitland på många sätt och vis), så därför tänkte jag ta och ge er en kort sammanfattning över mina två månader här borta.

• Jocke & Askur hamnade i någon form av handgemäng med en Fredrikstadsupporter, på en bro...i Fredrikstad. Vad finns det mer än broar i Fredrikstad? Jo, andra Fredrikstadssupportrar - och självklart gav sig ca 10 st fulla, fula och norska "huliganer" efter de två svenska pygméerna som intagit deras stad. Sån tur var fick di svenske fart på benen, så som i forna p14-dagar, och sprang ifrån sina bödlar.
  
• Mitt snitt på "superduperfyllor/vecka i Norge" ligger för närvarande på 1.0, vilket ju känns sådär. Till en början klandrade jag Emil för en stor del av mitt alkoholintag, men eftersom det faktiskt fortsatt sen han drog hem så ser jag det inte som någon annan utväg än att faktiskt erkänna: Det är antagligen jockes fel.
  
• Fått mina vader insmetade med tandkräm (Sensodyne Vital, som såklart inte finns att få tag på i Norge) av Emil. Sekunderna senare blev jag bombarderad med chips, av samma Emil, för att senare, i mitt flyktförsök undan de hårda chipsen, sprang in med vänster lilltå i en öppen spis och spräckte hela tåjäveln och även blodade ner halva köket. (Det blev en jävla pöl faktiskt! Gjorde sjukt ont, tamigfan)
  Senare fick jag bevittna en människas totala uppgång och fall: Emil fick nämligen tag i en brandsläckare, och ansåg att det var en väldigt god idé att gå in i vardagsrummet och spruta ner allt folk som satt där. Som vanligt när Emil får en "bra idé" så genomför han den utan att tveka, och skiter i sånna småsaker som att rummet innehåller alla mina & jockes kläder, två bärbara datorer, en tv, ett hemmabio och sen dessutom 1 st Askur och 1 st Martin. Martin:en blev lite mindre glad över Emils busiga lilla upptåg, och skällde ut den blonde jätten efter noter - för att mötas av en massa genomtänkta kommentarer så som att "Brandsläckarpulver är inte alls farligt för datorerna eftersom det inte innehåller *något ämne*. Det har jag läst." Det Emil kanske inte riktigt tänkte på var att det lägger sig som ett lager över precis ALLTING! Datorerna var klibbiga, väggarna, golvet, tv:n, soffan, bordet etc likaså. Men det var roligt, och jag ångrar inte att jag pushade Emil till att göra det. ;)
  
• Jag har lyckats bränt ganska mycket pengar, men även också faktiskt lyckats lagt undan lite. Dock hade jag inte tänkt spara så mycket fram till jul, utan mer låta det läggas på hög först efter jul. Alldeles för mycket som jag vill köpa just nu, så som t.ex. en iPod och en vinterjacka.
  
• Grabbarna har fått spö. Inte alla. Jag och Martin satt inne i vårat hus och mådde bra och lyssnade på musik samtidigt som våra kamrater fick duktigt med stryk på vår innergård. Sjukt konstigt att ingen av oss hörde eller märkte någonting om det som pågådde alldeles utanför.
  

Jag har spelat xbox, och Gudfadernspelet. Mycket, mycket roligt. Älskar sånna spel.
Dock ska jag lämna tillbaka xboxet till dess ägare, Julian Schneider, idag. Julian är en riktigt trevlig man, f.ö.

Sen är det såklart så att man saknar folk där hemma.
Att sitta i Klas soffa med en pilsner i handen och lägga upp våra planer inför kvällen - det saknar jag jävligt mycket.
Att sitta i Berras soffa på söndagen, med en fet pizza och någon form av alkoholfri vätska, och bara kolla på fotboll och skratta åt gårdagens idiotiska saker som hände, samtidigt som Gustav sitter och mest bara är jävligt trött - det saknar jag.
Mammas mat - det saknar jag.
Att ha en helt egen lägenhet - det saknar jag, även om vi bor jävligt bra här nu. (bilder kommer att dyka upp i senare inlägg)
Markus och mina oändliga konversationer om absolut inte ett skit/allting som går att fundera över, eller musik, det saknar jag nästan mest.
Det är fan jävligt mycket jag saknar, känner jag. Jag tänker inte skriva så mycket mer som jag saknar, men det är en hel del mer kan jag säga. Vissa vet om att jag saknar dom, andra inte. Vissa får reda på det i den här bloggen, andra har fått reda på det via andra sätt: msn, sms osv.

Nu ska jag gå ut och ruva Jocke, det tror jag att han har saknat.
Sköt om Er som bara fan, kära vänner!

Kommer ju hem till jul, och då förväntar jag mig inget mindre än ett par ordentliga jävla fester! =)