Helt plötsligt slutade mina inlägg att få kommentarer. Vad beror det på, tro?
Jag vet iofs att jag inte varit med om allt för mycket intressant på sistone, och att jag faktiskt inte har haft så jävla mycket vettigt att skriva, men ändå.
Lämnas det kommentarer uppmuntras bloggskrivandet, och det kommer fler/bättre inlägg eftersom inspirationen till att skriva någonting faktiskt blir lite större.
Idag anländer iaf Jon "Skägg-snus-och-alkohol" Frank till Tönsberg, för att bo med oss i några månader. Han ska även jobba på samma avdelning som mig, även om vi bara kommer att få jobba tillsammans varannan vecka tyvärr.
Dock är jag riktigt jävla glad över hans ankomst! Jag förväntar mig en otroligt givande och rolig tid tillsammans med honom här.
En bloggs födsel är på väg att bevittnas. Det ska bli stort att följa dens utveckling.
Dock är adressen hemlig, så det är kanske ingenting att skriva om här...
Jag är för tillfället sjukskriven iaf, eftersom jag förra onsdagen trodde att jag var stålmannen och skulle lyfta 2 lådor á 20 kg och slänga upp dem på en pall.
*TJOFF* sa det (iaf nå liknande. Typ *puff* eller nå) och sen hade jag ont i ryggen, fast dock inte så pass ont så att jag inte kunde fortsätta att jobba. Dessutom var det bara någon timme kvar att jobba, så jag fortsatte. Nästa dag dock, då kom smärtan. Jag kunde inte lyfta, inte stå, inte sitta, inte skratta, absolut inte nysa (naturligtvis var jag också förkyld), inte röra mig i sängen - jag kunde fan inte göra någonting utan att det gjorde ont!
På torsdagen gick jag iaf ner till physioterapeuten på jobbet, Rune Haugen, och fick mitt ryggslut undersökt. Han sa att min vänstra muskel nere i korsryggen var överansträngd och "hård som en pinne", så jag skulle testa och vila några dagar.
Jag gick hem från jobbet, och var även hemma under fredagen.
Hela helgen vilades ryggen från lyft och annat som gjorde ont, men det gick liksom inte över.
Så, idag knatade jag ner till proffice så fick jag numret till "Tre Leger" (Tre läkare - en läkarfirma här i staden) för att kolla upp rygguslingen. Detta måste bli gjort inom kort, eftersom en frånvaro på mer än tre dagar från jobbet måste vara intygat utav en läkare.
Iaf så fick jag en tid någon timme senare, och efter att ha blivit undersökt i en minut (han kollade typ så att det inte var en låsning) så gick jag därifrån två sjukintyg och ett recept på smärtstillande rikare och 160 nok fattigare.
Receptet jag fick var på två olika piller, varav det ena fick jag inte ta mer än en gång/dag och det andra skulle jag ta tre gånger/dag. "Det kommer att stå på burken sen ändå, så du behöver int memorera det" sa han innan jag tog på mig jackan och gick därifrån.
Jag hämtade ut pillrena, gick hem till Calle, Kristian och Kajsa för att närvara vid firandet av Calles 27-årsdag. Det var trevligt... Sen gick jag och Calle hem hit, jag för att äta och vila, Calle för att kolla hur mycket pengar hans mor hade satt in som födelsedagspresent.
Väl hemma satte jag mig och åt makaroner med majs, tonfisk och Sweet Chili-sås, och eftersom pillrena skulle tas i samband med mat så tog jag även fram två piller - ett av varje.
"Eeh...undrar vilket jag fick ta max ett av" tänkte jag, och kom fram till den smarta idén att läsa på burkarna.
Tro på fan att det står att jag kan ta bägge pillersorterna tre ggr/dag... "Jaha..." tänkte jag sen, faktiskt. "Skit å rå" tänkte jag sen, då jag kom på att läkaren faktiskt sa "MAX 1 tablett om dagen".
Så nu sitter jag här, lite smådrogad och med en snus inne. Ensam i stora huset.
Jag funderar lite över vilka bieffekter det kan få om jag lyckas äta fel piller tre gånger?
Simhud mellan armarna, superkrafter, oförmåga att känna lukten av sötmandel, hornutväxt, spetälska, etc? Det finns en del som kan hända, menar jag.
Nu orkar jag inte skriva mer. Jag ska iaf ringa brorsans sambo och fråga vilket av pillrena jag kan äta av. Det kom jag på nu, när jag skrivit hela jävla inlägget. Smart...
Hej då.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
jag hoppas att du fortsätter blogga aktivt även om du tycker att kommentarerna är färre nu, du skriver kul och bra så det är ett rent nöje att läsa bara så du vet :)
Skicka en kommentar